Allt fler svenskar lever i bonusfamiljer. Det kan vara fantastiskt att skapa en ny familjekonstellation, men det innebär också att juridiken kring arv blir betydligt mer komplex. Många tror att arvsreglerna fungerar på samma sätt för alla familjer, men så är det inte. Särskilt viktigt är att förstå hur arvet påverkas när det finns särkullbarn – barn som endast den ena maken är förälder till.
Det är här många av dagens vanligaste och mest kostsamma misstag uppstår. Just därför arbetar JustInCase aktivt med att sprida kunskap om hur arvsplanering, testamente och livförsäkring kan hjälpa svenska bonusfamiljer att undvika konflikter och ekonomiska problem.
Här är de tio vanligaste misstagen som bonusfamiljer gör i arvssituationer – och vad du kan göra för att skydda både familj och ekonomi.
1. Man tror att efterlevande partner automatiskt ärver allt
Detta är utan tvekan det vanligaste misstaget. Många antar att maken eller makan alltid ärver först och att barnen får vänta. Men om det finns särkullbarn gäller helt andra regler.
Särkullbarnet har rätt att få ut sin laglott direkt vid sin förälders bortgång. Det betyder att efterlevande partner inte automatiskt får behålla bostaden eller tillgångarna. Detta kan leda till att partnern tvingas sälja hemmet eller ta stora lån.
Att förstå denna grundregel är avgörande för all arvsplanering i bonusfamiljer.
2. Man använder testamente för att “skriva bort” särkullbarn
Ett testamente är viktigt, men det kan aldrig ta bort laglotten. Laglotten är barnets lagstadgade rätt och utgör hälften av arvslotten. Ett testamente kan hjälpa till att styra den andra hälften, men det ändrar inte särkullbarnets rätt att få pengar omedelbart.
Ett vanligt misstag är därför att skriva ett testamente man tror löser allt – men som i realiteten inte skyddar partnern alls.
3. Man saknar livförsäkring
Livförsäkring är den viktigaste men mest förbisedda lösningen för bonusfamiljer. När särkullbarn har rätt till sin laglott direkt kan partnern hamna i en ekonomisk kris. En livförsäkring ger däremot kontanta medel direkt, så att partnern kan:
- lösa ut särkullbarnet
- behålla bostaden
- undvika att sälja företag eller andra tillgångar
Trots detta saknar många bonusfamiljer livförsäkring – ofta för att ingen informerat dem om hur avgörande den är.
4. Man pratar inte öppet om arvsfrågor
Arv är känsligt, men tystnad skapar konflikter. I många bonusfamiljer diskuteras inte:
- vad barnen ska ärva
- vad partnern behöver för att bo kvar
- vilka förväntningar som finns
- hur laglotten fungerar
När diskussionerna uteblir kommer problemen alltid som en överraskning – ofta i samband med en stor sorg.
Genom att prata öppet minskar risken för bråk och missförstånd dramatiskt.
5. Man utgår från att barnen “är schyssta” och väntar frivilligt
Det är inte ovanligt att partnern tänker:
“Barnen kommer ju förstå situationen och vänta på arvet.”
Men särkullbarn måste inte vänta. De har full juridisk rätt att kräva sin laglott direkt. Och även om barnet vill vänta kan andra faktorer spela in, till exempel:
- ekonomisk press
- influens från omgivningen
- egna juridiska skyldigheter
- egna familjeförhållanden
Det är osäkert att förlita sig på god vilja i en situation som är både känslomässig och juridisk.
6. Man har inte räknat på vad laglotten faktiskt innebär i pengar
Många blir chockade när de inser hur stora belopp det rör sig om. Om en bostad är värd 4 miljoner och den avlidnes andel är 2 miljoner, då är laglotten 1 miljon. Har personen två särkullbarn är deras krav 500 000 var – direkt.
Den efterlevande partnern kanske inte har dessa pengar, även om familjen har stora tillgångar på pappret. Ett vanligt misstag är därför att inte göra en ekonomisk genomgång i förväg.
7. Man blandar ihop “giftorättsgods” och “arv”
Giftorättsgods innebär att makarna delar på värdet vid bodelningen, men det betyder inte att arvet fördelas lika. Det är många som tror att bodelningen och arvet är samma sak, vilket skapar osäkerhet.
I själva verket är det två separata juridiska processer:
- Bodelning sker först.
- Arvet fördelas sedan.
Särkullbarnets rätt gäller efter bodelningen, och det kan innebära att partnern förlorar mer än man tror.
8. Man har inte skrivit något testamente alls
Även om testamente inte kan ta bort laglotten är det ändå ett viktigt dokument. Det kan:
- skydda partnern genom att ge fri förfoganderätt över resterande arv
- styra vem som ska få vad
- minska risken för konflikt
- skapa trygghet för både barn och partner
Många bonusfamiljer saknar testamente – ofta för att de tror att det ändå inte gör skillnad. Det är ett stort misstag.
9. Man planerar inte för framtida generationsskiften
Om det finns företag, sommarhus, aktier eller lantbruk i familjen kan ett generationsskifte bli komplext. Ofta sker ingen planering alls, vilket innebär att tillgångarna kan tvingas säljas vid ett dödsfall bara för att lösa ut särkullbarnets laglott.
Med rätt planering och livförsäkring kan familjen behålla både företag och hem.
10. Man väntar för länge med att ta hjälp
Juridik och arvsplanering kan kännas överväldigande. Många väntar därför, ibland i flera år, med att ta tag i frågorna. Problemet är att då kan det vara för sent. En plötslig händelse, en olycka eller sjukdom kan lämna partnern i en omöjlig situation.
Genom att planera medan alla är vid liv och har kontroll kan familjen undvika både ekonomisk och emotionell katastrof.
Sammanfattning
Bonusfamiljer har särskilda risker när det gäller arv – framför allt på grund av särkullbarnens rätt att få sin laglott direkt. De tio misstag som många gör handlar ofta om okunskap: man tror att partnern ärver allt, att testamente räcker eller att barnen väntar frivilligt.
I praktiken är det livförsäkring, testamente och öppen kommunikation som skapar trygghet. JustInCase arbetar aktivt för att sprida denna kunskap så att svenska bonusfamiljer kan fatta informerade beslut och undvika onödiga konflikter.
Till toppen