När en förälder går bort uppstår ofta frågor kring arv – särskilt om det finns särkullbarn. Till skillnad från gemensamma barn, som måste vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, har särkullbarn rätt att kräva ut sin del direkt vid förälderns död.
Men exakt vad kan särkullbarn kräva? Hur påverkas arvet, och vilka möjligheter finns för den efterlevande maken att bo kvar i det gemensamma hemmet? I den här artikeln går vi igenom vad lagen säger, hur laglotten fungerar, och hur en livförsäkring faktiskt kan förebygga – och lösa – en väldigt tråkig situation.
Vad är ett särkullbarn?
Ett särkullbarn är ett barn från ett tidigare förhållande – det vill säga ett barn som endast är biologiskt eller juridiskt barn till den ena maken i ett äktenskap. När det gäller just arv kan det bli besvärligt, om det finns särkullbarn, eftersom de arvsrättsligt har en särställning.
Medan gemensamma barn vanligtvis får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit, har särkullbarn rätt att få sitt arv direkt när deras biologiska förälder dör – även om föräldern är gift vid tidpunkten.
Vad kan ett särkullbarn kräva?
Särkullbarn har enligt svensk arvsrätt alltid rätt till sin laglott, även om det finns ett testamente.
Vad är laglotten?
Laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått enligt lag, och ska fördelas lika mellan alla barn. Om du till exempel har tre barn och efterlämnar 900 000 kr:
- Arvslotten per barn är 300 000 kr
- Laglotten är hälften, alltså 150 000 kr
- Ett särkullbarn kan då kräva ut 150 000 kr direkt vid din bortgång
Kan ett testamente begränsa särkullbarnets rätt?
Ja och nej. Ett testamente kan ange att den efterlevande maken ska ärva först och att barnen får vänta – men särkullbarn kan ändå begära ut sin laglott direkt, oavsett vad som står i testamentet.
Vill man begränsa särkullbarnets arv till endast laglotten, måste det framgå tydligt i testamentet. Men laglotten kan aldrig tas bort helt – den är skyddad enligt lag.
Vad händer om tillgångarna är bundna i bostaden?
I många fall består större delen av tillgångarna av en fastighet, exempelvis det gemensamma hemmet. Om ett särkullbarn kräver ut sin laglott direkt, kan det uppstå en svår situation där den efterlevande maken behöver sälja bostaden för att betala ut arvet.
Detta är en av de största praktiska utmaningarna för par med särkullbarn. Tyvärr känner väldigt få till detta, vilket gör att man kan hamna i väldigt tråkiga situationer – helt i onödan.
Livförsäkring – en lösning för att undvika tvångsförsäljning
För att undvika att den efterlevande maken tvingas sälja bostaden, kan det vara klokt att teckna en livförsäkring. Livförsäkringen betalas ut direkt vid dödsfall och kan användas för att:
- Täcka kostnaden för särkullbarnets laglott
- Ge den efterlevande maken likvida medel utan att sälja fastigheten
- Trygga boendet för den som blir kvar
Exempel:
Anna och Erik är gifta. Erik har ett särkullbarn från ett tidigare förhållande. När Erik dör, kräver särkullbarnet ut sin laglott på 500 000 kr. Nästan alla tillgångar finns i parets gemensamma hus.
Om Erik har tecknat en livförsäkring på 500 000 kr där Anna är förmånstagare, får hon pengarna direkt. Då kan hon använda försäkringsbeloppet till att köpa ut särkullbarnet, utan att tvingas sälja bostaden.
Sammanfattning – vad särkullbarn kan kräva
- Ett särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt efter sin förälders bortgång
- Laglotten utgör hälften av arvslotten och delas lika mellan alla barn
- Ett testamente kan begränsa särkullbarnets arv till laglotten – men kan inte ta bort den
- Om tillgångarna är bundna i bostad eller annan egendom kan det bli svårt att betala ut laglotten
- En livförsäkring kan vara en effektiv lösning för att trygga ekonomin för den efterlevande maken
Tips: Så förbereder ni er
- Skriv ett inbördes testamente med juridisk hjälp
- Kartlägg era tillgångar – hur ser balansen ut mellan likvida medel och fast egendom?
- Fundera på om en livförsäkring kan vara ett skydd för den efterlevande maken
- Tala öppet med varandra och, om möjligt, med barnen – tydlighet kan minska risken för framtida konflikter